Jag lever men väldigt lite via SOME

Om sommarens väder blir ett fiasko så kommer jag i alla fall att minnas maj. Vädret får högsta poäng och jag märker hur intresset för att sitta vid skärmen minskat dramatiskt under denna månad. Vackert så. Det har blivit en del spontana utflykter istället till näromgivningen men också ett par visiter till Vöråhuset då maj även levererat ett par förlängda helger. Vi gör en tillbakablick till Kristihimmelsfärdsdagen då jag hade ledigt och myror i byxorna.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nej så var det faktiskt inte men jag ville fara till Noux nationalpark i Esbo och eftersom andra hälften jobbade på i Österbotten så fick syrran hoppa in som reserv. Kan ni tänka er men vi hade faktiskt problem med att hitta parkeringsplats för att komma ut i skogen. Det var en och annan innanför ring trean som tydligen tänkte lika som vi och var sugna på frisk luft. Så vi fick tänka om och ta en annan rutt längre bort i skogen som var betydligt lugnare på folk.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag fotograferar bäcken medan någon fick tråkigt.

Väl inne i skogen så såg vi inte så mycket folk och vi hade inga problem med att hitta lugna ställen att pausa på ifred. Det viktigaste med utflykten var ju då den friska luften och att få snarvla strunt. Och maten då givetvis. Ska man ut i skogen så ska man ha ordentligt med god föda med sig.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det är faktiskt 11 år sedan jag blev färdig Idrottsledare från Solvalla vid Noux och då blev det en och annan tur i dessa skogar. Mycket har hunnit hända sedan dess och det här är första gången jag besöker Noux sedan skolan slutade. Då vandrade vi alla årstider och övernattade i skogen. Det var riktigt roligt även om mätaren en gång låg på -20. Nu var det riktigt skönt att göra en dagstur i värmen. Vinterövernattningar är inget jag direkt suktar efter.

Kurs i att stärka dig själv

Vill du dyka lite djupare och verkligen jobba med dig själv? Vill du bli en bättre kompis med dig själv? Då är denna minikurs någonting för dig. Under kursen får du konkreta tips och verktyg som är användbara i din vardag. Du får även prova på dem under handledning av en mental tränare.

Vi träffas i en mindre grupp en gång i månaden sammanlagt tre gånger under våren. Allt material som behövs och används ingår i kurspriset. Kursen består av föreläsningsdelar, övningar och diskussion. Inga förkunskaper behövs, kom som du är.

28.2.2018 kl. 18-20
28.3.2018 kl. 18-20
25.4.2018 kl. 18-20

Plats: Arbis i Karis, Klassrummet Urho (Gamla stadshuset)
Deltagare: max. 10 personer
Kursavgift: 60€

Frågor? Skicka ett meddelande till sinisalo.jenny@gmail.com

Hur utmattad är jag idag?

Det är redan en månad sedan som jag hade Tiina Grönroos från Yle Västnyland på besök hemma hos mig för att snacka om utmattning. Har haft lite brist på skrivflow så jag tar upp det nu så här i efterhand istället. Artikeln finns förresten att läsa här.

Jag vet att på tok för många svävar på gränsen till en sjukledighet, många är redan där, en del tutar och kör något år till och andra har det hela bakom sig och har återgått till arbetslivet. Många försöker hålla ihop till semestern, många gråter igenom kvällarna av trötthet, många sover mycket utan att känna sig utvilade medan andra inte sover just alls. Känslorna och symtomen är lika många och olika som strumporna utspridda på golvet och humörsvängningarna lika häftiga som i en bergochdalbana.

Jag kan medge att jag skämdes för min utmattning. Jag skämdes och kände skuld. Jag skämdes för att jag kände mig misslyckad och kände skuld för att jag inte kunde vara till någon nytta i samhället. Skämdes för att jag inte orkade med jobbet och skämdes för att jag inte orkade vara glad och social. Det värsta av allt var att jag trodde att jag var immun mot att bränna ut mig. Nu vet jag att ingen är det.

Vi är många (tack och lov) idag som stiger fram och talar om utmattning. Tyvärr så drabbas var och varannan idag. Det tar länge att komma ur en utmattning och det kräver väldigt mycket av en själv. För mig har det sist och slutligen varit en positiv resa, även om jag alltid inte kännt så. Ändå önskar jag att jag hade varit lite klokare innan och inte försatt mig i den situationen överhuvudtaget. Men nu blev det som det blev och fem år efter min första utmattningsperiod så börjar jag känna att jag är tillbaka på riktigt.

Jag valde att inte gå i hos en psykoterapeut i två år, även om jag hade behov av det. Orsaken var så enkel att jag inte kom överens med den psykoterapeut jag fick remiss till. Initiativförmågan i det skedet var nära noll och att gå tillbaka via arbetshälsovården för att få en ny remiss kändes som en överväldigande procedur, så det var enklare för mig att säga upp mig och kämpa på till sommarlovet. Sedan tog jag ju saken i egna händer och gick min utbildning och arbetade aktivt med mig själv under två års tid i alla fall. Och jag vill våga påstå att effekten i slutändan blev minst lika bra för min del. Huvudsaken är att välja ett alternativ som passar en själv, tänker jag. Huvudsaken är att man gör något och får hjälp.

Det är viktigt att vi öppnar upp och pratar om utmattning. För annars har vi väldigt lite att utgå ifrån då vi ska ta itu med det förebyggande arbetet. För det är där vi behöver börja. Tyvärr så kommer vi att ha många utmattade i det här landet innan vi är där. För allt för många ser fortfarande utmattning som ett tecken på svaghet. Så är det ju naturligtvis inte. Den som drabbas kan vara vem som helst.

8

Idag känner jag ingen skuld och inte skäms jag heller. Det ska nog ingen utmattad behöva göra. Mår allmänt bra och lever ett normalt liv. Majoriteten av mina dagar är bra. Vissa hormonella bekymmer som ännu inte återställt sig men annars går det fint. Har inga tankar på att jobba heltid eftersom det kräver enormt mycket tid och energi. Energi som är bättre investerad annanstans. Jag har strukturerat om livet för att klara mig med mindre. För det mesta går det bra, men ibland vill jag banka huvudet i väggen. Alltid känns det inte bekvämt att låta bli att göra saker som jag tidigare kunnat göra. Även om jag idag gör mera av sådant som jag verkligen vill göra.

Jag kunde ha gjort saker och ting annorlunda, men det finns inget jag ångrar. Det här var (och är fortfarande) min resa och alla reser olika. Ibland kan jag stanna upp och reflektera ifall jag har några begränsningar idag pga min bakgrund och det som hänt. Det känner jag inte att jag har utan jag lever nog mera idag än vad jag gjorde tidigare.

Varje utmattning är unik men vissa allmänna kännetecken finns som går att kolla in t.ex. här.

 

Presterar så lågt jag bara kan

Jag har legat riktigt, riktigt lågt nu i några dagar. Inte något fel på det. Kan tycka att soffhäng är mer än trevligt, men jag blir lite rastlös i själen av att ligga still. Och öm i kroppen. Någon form av influensa trycker på så det är bäst att vila ut nu.

Är glad och tacksam för att min livssituation ger mig utrymme för att ligga lågt då det behövs. Att jag slipper att flänga runt då kroppen säger vila. Vägen hit har varit lång och gropig, men jag har tagit lärdom av groparna. Vet bättre när jag har dem framför mig och när jag är i dem. För dit trillar även jag ibland.

4 (3)

Idag har jag inte varit ute i skogen som bilden visar, den är tagen på höstlovet. Utan idag kunde jag njuta av solstrålarna mitt på dagen mellan mina ärenden. Det kändes ofattbart lyxigt efter några dagars sunkighet. Att få frisk luft och att orka röra lite på kroppen.

Och det här var ungefär så mycket text jag orkar pressa ut en tisdagkväll. Ha en skön fortsättning på hösten, det blir nog ljust snart igen.

Ut på tur till Källviken

Det blir inget Lappland för oss i år men vi kompenserar med små höstturer istället. Och man kan ju inte klaga på det fina höstvädret just nu.

1 (4)

Dessutom behöver man inte alltid ta sig så långt bort för att hitta det fina. Förra helgen besökte vi Dagmars park, Källviken med andra ord.

3 (3)

Gick omkring i naturparken, tog vara på solstrålarna och bongade hösttecken. Jag har varit till Källviken tidigare men aldrig gått så långt längs med stranden.

2 (4)

Jag njöt av värmen, naturen och sällskapet förstås. Det blev lite mindre av den fysiska aktiviteten och mera av pausandet. Man hinner nog röra på sig sen när det blir kallt igen.

4 (2)

Som pricken på i:et är ju att fylla sin vattenflaska i källan och få dricka riktigt supervatten. Nästan gång stannar vi lite längre och tar med lite mera mat.

Kom ihåg att andas

Det börjar vara den tiden på året då många är tillbaka på sina arbetsplatser efter sina semestrar. Kanske har man turen att få mjuklanda i arbetet eller så sätter man igång med full rulle. Oberoende så tar det inte länge innan hjulet är igång och tempot är högt. Och det är inte bara på arbetet det snurrar hårt. Även hemma syns och känns höststarten med hobbyn, läxläsning, läggdags och andra tider som ska passas och allt vad det innebär. Det är lätt hänt att tiden styr oss och inte tvärtom.

Det kanske börjar med att axlarna och nacken blir spända, huvudvärk, sömnen blir allt sämre, grälen och frustrationsobjekten blir allt fler, magen krånglar, känslan av att tiden inte räcker till eller någonting annat. Under årets ljusa tid laddar vi upp oss och många känner av den energin under hösten. Nya projekt inleds, kanske man anmäler sig till (för) många arbiskurser etc. Vi går ändå mot mörkare tider. Den energi vi laddat upp under semestern kommer inte att räcka ända fram till jul. Energikällorna bör fyllas på konstant, gärna dagligen. Det är på ditt ansvar att känna efter hur du fungerar och vad som fungerar för dig.

Kanske får man in lite avkoppling här och där, i form av motion, umgänge med goda vänner eller annat man tycker om och trivs med. Som motvikt till det hektiska. Eller så är det precis det första som prioriteras bort då tiden känns knapp. Men en sak klarar ingen människa sig utan. Och det är vår andning. Om det så är det enda du kan och hinner med under dagen så ta en stund och djupandas. Om du känner att du inte hinner så är det just du som behöver det allra mest. Se till att både mage och bröstkorg fylls i långsam takt med luft flera gånger om.

Vi behöver slappna av varje dag. Och vi behöver sova gott. Men dessa är två helt skilda saker. Vi behöver kunna fungera i ett avspänt tillstånd för att spara energi och vi behöver sova för att återhämta oss. Förutsättningarna för en god nattsömn är att vi minskar på spänningsnivån i kroppen. En avslappnad kropp vill och kan sova gott. En utvilad kropp mår bra, är fokuserad, är smidigare, har bättre immunförsvar och hanterar stress på ett bättre sätt.

Ta väl hand om dig!

Grönkålschips

Ett bra alternativ för fredagschipsen är grönkålschips. De är dessutom i säsong just nu men brukar vara tillgängligt året runt i butikerna. Med marthorna gjorde vi nässelchips (gott!) i fjol men de har jag ännu inte provat på hemma.

Här hittar du orginal receptet som jag följt.

Ingredienser:

Grönkål (ca 250 gram)
2 msk Olivolja
Salt (himalayan eller havssalt)

(+andra kryddor t.ex. vitlök och cayenne, om man vill ha)

Gör så här:

Lägg ugnen på 70 grader (kan vara lite högre i början om det varit regnigt ute och kålen samlat mycket vätska). Riv loss de gröna bladen från stjälken i lagom stora bitar och placera i en skål. Tillsätt oljan och ett par nypor salt. Massera in oljan och saltet så att alla blad glänser. Sprid ut på en plåt och in i ugnen i ca en timme.

Obs. Följ med chipsen och blanda om lite med jämna mellanrum. Då torkar de jämnare. Det finns ganska stora variationer mellan olika ugnar så tiden varierar därefter.