En av de top 3 samtalsämnen som jag ofta ”hamnar” i är kring varför vi ska sortera avfall. Sedan kommer man onekligen in på hur stor skillnad en enda människa kan göra i en värld där sopbergen och plastflottorna bara växer. Bra saker som föds ur klimatångest och mediahysteri är att folk vaknar till, börjar agera och diskutera saken.

Huruvida vi kan rädda den här världen genom att sortera vågar jag inte ta ställning till. Och alla saker är inte alldeles svarta eller vita. Men vi ska inte underskatta det lilla. Varje strå som vi drar till stacken räknas. Om man redan kan lägga skilt glas och metall så är det en vinst för oss alla. Att sortera bioavfall? Ännu bättre. Man behöver inte bli zero waste från dag ett utan kan börja småskaligt och sedan försiktigt trappa upp.

Tvåspråkighet och sopsortering fick jag på köpet då jag kom till världen så för mig har alltid sortering varit normen. Sopsortering är det mest konkreta och enklaste som man kan göra som enskild individ för miljön. För de flesta konsumerar skräp i större eller mindre skala. Och man ser resultaten direkt i sitt eget avfallskärl.

Varför ska vi börja sortera avfall?

Det kanske känns överväldigande och betungande att sätta igång. Så känns det med det mesta som är nytt. Det finns ändå vissa fördelar med att sortera. T.ex. att man inte behöver föra ut soporna lika ofta om man har ett bra system. Men varför sortera avfall? Vilka är fördelarna?

5 bra orsaker att sortera

Askhögen

I Finland har vi ett väldigt bra system för att ta hand om avfall. Förutsatt att sophanteringen sköts på rätt sätt på individnivå. Det avfall som vi inte sorterar hamnar i brännbart avfall som i sin tur bränns upp och används t.ex. till att värma upp hus. Dessvärre så producerar vi i Finland så mycket avfall att det körs över till Sverige och Estland för att brännas.

När man bränner upp någonting så bildas rester/slagg och aska. Speciellt askan är i vårt fall ett problemavfall eftersom den innehåller mycket sådant som inte borde vara där, t.ex. rester av farligt avfall (då folk inte sorterat på rätt sätt). Och man vet inte riktigt vad man ska göra med den här askan. Lite som med kärnavfall.

Du har säkert redan löst den här ekvationen själv men mindre brännbart avfall ger mindre problematisk aska.

Läs gärna: Yles artikel om hur vi inte klarar av att bränna vårt avfall

Återvinning

De flesta produkter som man vanligtvis kastar i soporna kan återanvändas. Och genom att återvinna materialet så sparar man på naturresurserna då man inte behöver bryta ut mera råmaterial varje gång det ska produceras en ny produkt.

Egentligen är det väldigt lite som inte går att återvinna. Tidigare så sorterade vi glas, metall, elektronik, papper, kartong och bio här hemma. Men när plastsorteringen blev möjlig så minskade vårt resterande avfall så drastiskt att det inte finns just någonting kvar att slänga i brännbart.

Det bästa är ju förstås att inte släpa hem så mycket förpackningsmaterial men det är många gånger utmanande då man tittar på det utbud vi har i våra butiker. På den punkten önskas vettiga beslut från högre makter så att vi får köpa mer på lösvikt istället. I varje butik.

Läs gärna: Yles tips till att sortera plast (jag har själv varit för noggrann med hur rent plastet ska vara).

Matsvinnet

Vi slänger mycket ätbar mat. Svinnet kostar oss ca 500 euro i året per familj. Så det är detsamma som att var och en av oss går till butiken och handlar en relativt dyr matkasse fylld med matvaror och sedan kastar kassen med innehåll rakt i soporna. Och det är privata hushåll som är den största boven i vårt land, speciellt unga vuxna (auch).

Så vi behöver bli bättre på att planera och använda våra sinnen då vi lagar mat. Datummärkningarna är vilseledande. Många produkter kan användas långt efter bäst före datumet. Rester kan frysas in (även godis) och ätas upp senare. Och kanske ta en bild på det som finns i kylen och frysen innan man går och handlar? Så har man bättre koll på vad man redan har.

Läs mera: På Marthaförbundets hemsidor

Att ta vara på matresterna kan ge väldigt näringsrik och fin jord åt den som är trädgårsintresserad. Man slipper köpa mylla. Eller så kan man se till att andra kan göra komposteringsprocessen åt en. Numera har de flesta fastigheter ett uppsamlingskärl för bioavfall men det finns lösningar även för lägenhetsboende, t.ex. Bokashi som du kan läsa mera om här.

Ekonomi

Speciellt kläder är problematiska men har ett stort ekonomiskt potential. De tar stort utrymme i soporna och väger mycket om man väljer att kasta bort dem. Men då man använder slut sina kläder, byter bort, säljer, donerar eller återanvänder plaggen så förlänger man livslängden och använder plagget maximalt innan man slänger bort.

Och vill man ha tips på hållbar klädkonsumtion så kan man vända sig till Elins blogg. Tips på ekonomiskt hållbara lösningar hittar man även på Julias blogg.

Läs också: Vårstädning i garderoben

Att köpa varor i större förpackningar minskar avfallet på sikt och sparar dig slantar. Det lönar sig även att kolla upp ifall man kan förlänga tömningsintervallet på soporna i den kommun man bor eller byta ut till mindre avfallkärl. I en del kommuner betalar man enligt vikten på avfallet och då är det ju inte så lönsamt att ha metall, glas, kläder och kompost där.

Sedan behöver man inte äga alla prylar själv utan man kan låna eller hyra. Speciellt prylar som man använder bara en gång. Böcker och tidningar är sådant som jag väldigt sällan köper eftersom jag sällan läser en bok eller tidning mer än en gång. De flesta kommuner och städer har så fantastiska bibliotek att det är går riktigt bra att låna både böcker och tidningar.

Läs också: Hur vi sparar pengar

Ansvar

Tidigare så hade Finland ingen sophantering ute på landsbyggden utan man kastade allt skräp på en valfri plats på gården eller skogen. Grävde ner, försökte bränna etc. Tack och lov så har vi kommit längre än så med våra system och majoriteten av soporna går nu att återvinna.

Det känns inget vidare att gå och samla upp det skräp som tidigare generationer lämnat efter sig. Och det kommer knappast att bli roligt i framtiden heller. Vi samlar upp flera sopsäckar med diverse skräp från vår tomt varje år. Det finns ingen chans i världen att vi kommer att få bort allt under vår livstid. Plastskräp smulas sönder efter ett tag och är omöjligt att få bort från marken för hand.

Som pedagog kan jag tala för barn och ungas förmåga att engagera sig i saker som är viktiga för miljön och djuren. De är också väldigt skickliga på att ta efter det som vuxna gör, på gott och ont. Det bästa arvet vi kan ge är kunskap och sunda vanor. Materia kommer nästa generation ändå att ha i överflöd.

Vi är värda att bo på en frisk planet redan nu och kommande generationer ska ha det bra de också. De ska inte behöva gå och reda upp vår skit. Det ska vi ta ansvar för själva. Att gå till graven med gott samvete gällande den här saken är det minsta vi kan göra.

Varför tycker du att vi ska sortera vårt avfall?