I de arbetsuppgifter jag haft under det senaste året som karriärtränare eller karriärcoach ingår att upplysa om olika sätt att söka jobb. Via detta har jag då snubblat över olika sajter angående ämnet. Så det har fallit sig naturligt att undersöka möjligheterna till arbetssökning via sociala medier i Österbotten. Under en längre tid har jag följt en sida på facebook vid namnet ”Lediga jobb/jobbsökning i Österbotten”. Vilken bra sida, där får man fritt söka och bjuda ut jobb. Tipsa och länka.

Nåväl, för en tid sedan grundade jag en motsvarande fb-sida i södra Österbotten, på finska. Hur tror ni det gick? Gruppen har kanske 15 medlemmar. Ni förstår säkert att även om jag jobbar i området Södra Österbotten så är det inte som om jag känner så många i området. Rent geografiskt talar vi om Seinäjoki med omnejd. Inga kontakter, inga medlemmar.

Då slog det mig att en motsvarande sida skulle säkert fungera i Raseborg. Eftersom jag är hemma från Karis har jag ett visst nätverk att utnyttja. Jag har bollat med tanken hela hösten. Ska jag, eller ska jag inte. Jag menar, jag bor ju inte i Karis och det där hör väl inte till mig. Men efter vistelsen till hemknutarna några veckor sedan, där jag träffade gymnasievänner från 10 år tillbaka under en middag, då stod det klart för mig. Varför inte? Jag hade inget att förlora precis och det värsta som kunde hända var väl att vara admin för en grupp med få medlemmar och ingen aktivitet.

Det tog ju precis inte så många minuter att laga ihop en grupp och att bjuda in lite vänner. Dessutom fick jag hjälp via gruppen ”JoNej, sa Karisbon”, ett tips från min vän Elena och blev intervjuad av Yle Vega. Alltså jag kan bara beundra den finlandssvenska djungeltrummans effekt. Idag är gruppen aktiv med över 800 medlemmar. Det fungerar säkert lika bra på finskt håll, bara man har det rätta nätverket att tillgå.

Det finns otroligt många arbetssökande idag. Inte enbart arbetslösa utan även personer som vet redan att det har behov av ett jobb inom snar framtid. Någon vill byta jobb en annan vill ha mera jobb. En är helt utan och en annan har för mycket. Även om många jobb fortfarande går traditionsenligt via kontakter så är det inte sagt att man ens vet om att grannen skulle behöva ett jobb. Det kommer kanske aldrig till tals.

Rekryteringsprocessen från arbetsgivarens synvinkel blir lätt långvarig och tidskrävande. Resurser som verkligen kunde läggas på någonting annat. Ansökningarna kan vara många och själva ansökan kanske aldrig når rätt person. Ibland är det lättare så man vet om en person i behöv av ett jobb som man direkt kan kontakta vid behov. Då slipper man den långa processen, speciellt då resurserna är små men behovet för arbetskraft stort.