Om jag skulle ha förstått hur trevligt det är med höns så hade vi skaffat dem för länge sen. Men såsom med alla djur hittills (bina, katten och hönorna) så har de anlänt med väldigt kort varningstid. Och vad är nu bättre än det för oss två som tycker om att tänka igenom allting lite väl noga på förhand. Ibland är det bättre att kasta sig in i det hela och se vad det blir till.

Förutom Adolf så har vi Albertina, Josefina. Kajsa, Olga, Ursula, Fridolina och Anneli Pompe. Alla speciella på sitt sätt. Kajsa är riktigt duktig på att flyga och hon vistas mera utanför hagen än innanför. Vi släpper ut dem dagligen från hagen så att de får gå fritt och inspektera. Hittills kommer de självmant tillbaka till hagen, men ifall inte så är det bara att ta fram spaden. Då serveras mask och det vill ingen missa.

PS. Tyvärr så ställde inte Adolf upp på en selfie idag. Jag försökte men vi får ta det en annan dag istället. Normalt så trivs han riktigt bra i famnen.