Som bloggare är man ganska ensam, också som egenföretagare. Jag har mitt lärarjobb med ett stort kollegium och ett nätverk runt den mentala träningen via förbundet samt studiekompisar från Norrvallatiden. Som bloggare har jag många gånger känt mig ganska alena. Man vill ju bolla sina tankar och utveckla sitt skrivande precis som med andra hobbyn.
Det var ju en stor lycka för mig att våra vägar med Silje och Sabina korsades på Raseborg ett år tillbaka. Och vi klickade även om vi är totalt olika som bloggare. Kanske är det främst vår humor som binder oss samman. Vi är överens om att den är lysande givetvis och befinner oss på samma våglängd. Sedan har vi ju den här härliga västnyländska brytningen som ingen kommer ifrån fast hur man än tränar.
Läs också: Sponsorerat inlägg: 7 rätter och 7 köksmästare
Något som beskriver våra olikheter är att medan mitt sällskap fotade maten så fokuserade jag mera på att fota tapeten som jag är besatt av. Det är en engelsk papperstapet av William Morris. Giftfri dessutom. Något som skulle passa riktigt bra i huset i Vörå tänker jag men i en annan nyans. När det kommer till matfoton så får ni hellre kika in hos Sabina och Silje och deras kanaler men ifall någon undrar så kan väl rapporteras att min omelett var fantastisk.
En kort sekund tänker jag skryta om det matutbud som vi har i Raseborg. Att sitta på Köttkontrollen i Karis och få i sig en sjukt god brunch i gott sällskap är en utmärkt kombination. En guldgruva till restaurang som vi kan vara stolta över här. Låt inte namnet vilseleda dig för man kan även äta vegetariskt där. Det bör väl nämnas att det här är inget sponsorerat samarbete, utan allt skryt kommer rakt ur mitt stora hjärta.
Nu har vi vårt lilla bloggnätverk som vi kan utveckla och det är jag tacksam för. Att kunna fråga och diskutera om sådant som man vet att någon annan förstår och har kunskap/erfarenheter om. Samma gäller ju i vilken branch som helst. Vi behöver stöda och uppmuntra varann mer. Utvecklas och smida idéer för framtiden. Ensam kan man var väldigt produktiv och kreativ men ett bra nätverk ger det där lilla extra. Och det har jag märkt i många sammanhang. Man blir en bättre version av sig själv.
Med handen på hjärtat så har bloggandet inte varit min högsta prioritet under det senaste året. Att bygga upp företagsverksamheten, få vardagen att rulla på och att byta ort är alla redan i sig sådana faktorer som kräver energi. Dessutom har jag varit lite osäker med hur jag ska vinkla min blogg så att den fungerar ihop med mitt företag och det jag gör samtidigt som det stöder min roll som lärare.
Nu känner jag ändå att skrivandet är en viktig del av min egen utveckling och viktigt i mitt arbete. Dessutom är det bara så roligt att jag alltid återkommer hit. Så det är värt att satsa på. Här kan jag fördjupa mig i olika områden på ett friare sätt. Kan och får ta mig tiden att uttrycka mig själv. Så det är viktigt att värna om den biten. Så mera nätverkande åt folket så att vi kan dela med oss av det goda.